The End

Idag var det en vecka sedan jag lämnade Boston och schemat har sedan dess varit fullspäckat.

Hej då Boston! 

Efter att jag kom tillbaka från New York började förberedelserna inför hemresan. Jag fick möjlighet att säga hej då till de få vänner som fortfarande var kvar i Boston- Jana och Manuel. Sedan var det fullt upp med att packa, rensa och göra sig av med saker innan jag lastade taxin som skulle ta mig till flygplatsen med två fulla resväskor, ett handbagage och en handväska. Behöver jag nämna att jag måste sett ganska rolig ut när jag försökte förflytta hela mitt pick och pack från det ena stället till det andra. Flygresan via Reykjavik gick bra och sedan tog jag tåget till Halmstad där min älskade pappa väntade på mig! 

Lite halvt jetlaggad begav jag mig sedan på torsdagen upp mot Stockholm för att gå på introduktionsdag på ett av mina jobb inför sommaren. På Baker & McKenzie träffade jag de andra studenterna som också ska vara där i sommar och vi blev matade med massa info om sommaren och byrån. Jag fick ett väldigt gott intryck av allt och alla och ser verkligen fram emot att börja där i slutet på juli! Sedan blev det utgång med Karin och två vänner till henne innan blixtvisiten avslutades med brunch med Karin och Sandra innan jag åkte hem på lördagen. Mors dag spenderades sedan hos Emelie i Halmstad som äntligen fick mitt hår att se normalt ut igen! Bättre frisör går inte att ha! : ) kvällen avslutades med familjens äldsta mammor med middag och fika. 

Denna veckan bli äntligen lite lugnare och jag ska försöka catcha upp md lite vänner! Imorgon åker jag till Lund för att hänga med lite folk där, och på fredag åker jag till Linda i Göteborg innan jag avslutar veckan med ett-årskalas hos mitt kusinbarn i Trollhättan och flytt till Stockholm på söndag! På måndag börjar jag sedan arbeta på förvaltningsrätten, vilket jag med spänning ser fram emot! 

Inte riktigt Charles River, men Osudden bjuder på lika vacker natur! Same same but different! 

Kanske är detta bloggens sista inlägg, jag vet inte riktigt än. Känner jag att det finns mer att skriva så kommer jag göra det, men eftersom mitt utbytesår är slut så får vi helt enkelt se! Hoppas i  vilket fall som helst att ni har tyckt att det har varit skoj att följa mig under min tid i Boston! 

Kort sammanfattat kan jag säga att tiden i Boston har varit bland den bästa i mitt liv och jag hoppas innerligt att det finns möjlighet att en dag på något vis komma tillbaka!  

New York City

Då sitter jag för sista gången på länge på bussen från New York till Boston. Jag och Emelie bytte ryggläge på Bahamas mot långa steget före i New York för ett par dagar innan hon åkte hem i fredags. Vi hade även planerat in det så att vi hann med att träffa mamma, min moster Mary och kusin Emma då de var på besök hos Stina. Dagarna i New York bestod mest av häng blandat med lite shopping och mat. Jag inser att jag verkligen inte kunde ha fått ett bättre avslut på min tid i USA än att spendera den med min älskade syster och bästa vän i världens kanske bästa stad!

Trots att New York är en stad med hög puls och mycket människor blir jag lika kär i den varje gång jag kommer dit. Jag hoppas att jag en dag har anledning att komma tillbaka för en längre tid och trots att jag inte har någon konkreta plan på hur detta skulle bli möjligt så går min hjärna på högvarv just nu för att lista ut ett sätt.

Jag har varit lite dålig på att fota i New York, men här kommer i alla fall lite!

I torsdags visade de Rangers mot Tampa Bay i Stanley Cup slutspelet i Bryant Park. Jag och Emelie var där och tittade två perioder innan det blev det för kallt för att sitta ute! Tyvärr förlorade Rangers i sudden, men det var verkligen coolt att sitta utomhus mitt på Manhattan och titta på hockey! 

Förenad med min älskade lillasyster på mysiga Elizabeth Street i Solo! Finner inte ord för hur glad hon gör mig! 

Jag och Emelie spenderade även en förmiddag på 9/11 museet. Det var verkligen mäktigt och man hade kunnat gå där inne en hel dag. Jag vet egentligen inte varför, men av någon anledning har 9/11 etsat sig fast hos mig och jag känner mig på något vis berörd. Alltså mer så än andra hemska saker som händer runt om i världen. "No day shall erase you from the memory of time" står över en hel vägg inne på museet.  

Nu blir det alltså hem till Boston i två dagar innan jag jag flyger mot Sverige på tisdag. Ikväll ska jag träffa upp min italienske vän Manuel och imorgon blir det häng med min tyska vän Jana. Lite tråkigt såklart att säga hej då till fina vänner jag har träffat under mitt år, men förhoppningsvis ses vi någon gång i framtiden!

Bahamas

Då var nästa sista dagen på Bahamas kommen och imorgon lyfter vi mot sista destinationen- NYC. Bahamas har bjudit på allt man kan önska av en semester- sol, bad, relaxing och god mat i gott sällskap! Dagarna har för det mesta varit väldigt lugna och tillbringats på olika stränder runt om ön. Vår favorit var i slutändan Love Beach som var en liten pittoresk strand med nästan inget folk och lite skön Bahamas musik-musik i bakgrunden. Två av dagarna spenderade vi på ett hotell som också hade en helt fantastisk strand men som av förklarliga skäl var lite mer busy. Vi testade också på Jankonoo Beach som ligger precis där kryssningsfartygen kommer in. Detta var vår minsta favorit eftersom den kändes ganska turistig. 

Vi har bott i ett bostadsområde som heter Sandyport Village, hemma hos en kvinna (via airbnb) och blivit så otroligt väl omhändertagna. Debbie har delat med sig av alla tips om ön, tagit oss på sigtseeing-turer och sett till att det har funnit nybryggt kaffe på morgonen! Vi kunde inte ha fått ett bättre hem på vår semester. 

Här kommer en liten bildbomb från Bahamas- enjoy! 

Good times på Cable Beach på hotel Melia!!

En av kvällarna spenderade vi på Paradise Island och inne på Altantis som är ett enormt hotell! Där låg några helt ok yachter som vi bara var tvungna att fota. 

 

Underbara Love Beach!

Jag inne på Atlantis!

Typiska små daquiri-shacks på Bhamas! 

Thai till middag! 

Love Beach igen! Bilden gör inte stranden rättvisa då där var så mycket vackrare än det ser ut! 

Miami

Då var vi på resande fot! Första stoppet var Miami Beach där vi tillsammans med Linda spenderade fyra dagar. Dagarna i Miami såg ungefär likadana ut med morning workout, frulle på balkongen och sedan stranden hela dagen innan dagarna avslutatdes med middag och möjligen lite shopping. 

Miami är verkligen ett underligt ställe. Det kryllar av diverse olika folk, allt från ungdomar som festar dagarna långa till barnfamiljer och pensionärer. Sist vi var i Miami med familjen för några år sedan kommer jag ihåg att jag inte var överförtjust, så jag tänkte att denna gången skulle få bli lite av Miami's andra chans. Tyvärr måste jag säga att min bild inte direkt har förändrats. Restaurangerna på Ocean Drive påminde mig mest om Turkiet med alla inkastare och gratis shots hit och dit. Vi höll oss mest undan detta turiststråk, men beachen är ju liksom precis där.. Dessutom var det väldigt mycket alger i vattnet och stranden var inte alls så fin som varken på Aruba eller på Costa Rica. Usch, nu känner jag mig nästan lite hemsk som sitter här och klagar på min semester i Miami. Vi har trots allt haft fyra underbara dagar och vädret tillsammans med världens bästa sällskap gjorde Miami till ett perfekt första stop på vår resa. 

I tisdags skiljdes vi så åt och Linda begav sig tillbaka till Boston medan jag och Emelie flög vidare till Nassau på Bahamas. Här befinner vi oss alltså för tillfället, och om jag klagade lite på Miami så är Bahamas raka motsatsen. Här är fantastiskt vackert och man känner till skillnad från busy Miami att man är på semester (granny-varning, jag vet!). Stay tuned, det kommer massa mer från Bahamas i nästa inlägg!  

Miami beach är inte så dumt ändå! Första dagen var för övrigt väldigt speciell då vi efter halva dagen insåg att vi hade hamnat på gay-stranden mellan 12 och 13 gatan. Vart vi än vände oss såg vi inget annat tjejgäng på tre, men vi låg kvar ändå- mycket intressant. 

Liten teaser, men Bahamas går inte att jämföra med Miami! 

Middagen bjöd på fish taco inne i Nassau på en restaurang som låg precis utmed vattnet!

Kvällens solnedgång från restaurangen där vi käkade!

Solnedgången från Hotel Hilton där vi gick in för att njuta av den allra sista solen på deras strand! Hur vackert? 

Jag lovar att jag har massa mer att bjuda på från Bahamas så titta tillbaka om några dagar!

Kärt återseende

Ni vet känslan när det bara spritter i kroppen och det känns som att man går på moln. Exakt så kände jag när jag skulle hämta upp Emelie på South Station i onsdags. Jag liksom skuttade fram och leendet som spred sig i mitt ansikte när jag såg henne komma av bussen var obeskrivligt. Detta måste låta som någon klychig kärlekshistoria, men det är det ju faktiskt på sätt och vis! 

Nu har vi spenderat två dagar tillsammans i Boston med häng och upp-catchande. Våren kom aldrig till Boston i år, utan det gick från vinter till sommar. Vi hade 28 grader i tisdags och då strosade vi bara runt ute vid Harvard och sedan in mot stan. Vi åt en långlunch på Tatte på Charles Street innan vi mötte upp Linda och Sebastian i Boston Common och avslutade dagen med middag på Hillstone. I onsdags blev det lite shopping på Newbury och sedan middag och en drink ute innan vi begav oss hemåt för att packa inför Miami. I skrivandets stund sitter vi på Logan och väntar på att boarda flyget mot Florida. Jag har säkert skrivit om det innan, men nu blir det i vilket fall som helst 4 dagar i Miami där Linda kommer vara med innan jag och Emelie drar vidare till Bahamas, Nassau i 5 dagar innan vi avslutar med några dagar i NYC. Det ska bli så himla skönt att komma ner till lite sol och värme och sällskapet kunde omöjligt ha varit bättre. Samtidigt som jag inser att min tid i Boston börjar lida mot sitt slut har jag insett att det inte kunde sluta finare!

Sist vi var ute och reste blev det NYC! Nu laddar vi om för Miami och Bahamas och återigen en favorit i repris, NYC! 

  

Snart är hon här!

Mitt utbytesår i Boston kunde omöjligt ha slutat på ett bättre sätt. Ikväll kommer min allra bästa och längsta vän- Emelie på besök. Vi kommer att spendera några dagar in Boston innan vi flyger ner till Miami. Linda hänger också med till Miami och det ska verkligen bli så kul att vi alla tre åker. Efter Miami drar jag och Emelie vidare till Bahamas i en vecka innan resan avslutas hos Stina i NYC. Efter NYC har jag bara några få dagar kvar att packa ihop mitt liv innan jag beger mig mot Sverige igen. 

Idag har jag massa saker att fixa innan jag ska hämta upp Emelie ikväll. Trots att bloggens fasad mest bjuder på roligheter, resor och annat skoj så måste även jag tvätta, städa och fixa med annat. Fick ett mejl om att jag hade minus på mitt numera nerstängda amerikanska bankkonto- oops.. Lika bra att fixa på en gång så att inte popon kommer efter mig! Ska även möta upp Linda och fixa lite småsaker nere i stan. Det är så många småsaker som man inte riktigt tänker på som måste fixas när man liksom helt avslutar ett kapitel i livet.

Det är alltså denna pinglan jag väntar på! Kan inte förstå att det har gått nästan 9 månader sedan vi sågs senast. Det är väl små saker som sådana som tyder på riktig vänskap- det spelar liksom ingen roll, allt kommer ändå kännas som att det var igår! 

 

Om att vara svensk

Det är mycket prat i dagens samhälle om att vara nöjd med vad man har och sluta sträva efter någon sorts objektiv perfektion (vad det nu är?). Misstolka nu inte vad jag försöker få fram, för jag är en helhjärtad anhängare av att finna ro och lycka i vad man har. Dock är gränsen till att ständigt vara på jakt efter nya utmaningar, kickar som utvecklar en och som lyfter en som person många gånger fin. Jag har många gånger stött på människor som ifrågasätter min gräns mellan att vara nöjd och att söka nya utmaningar. "Gräset är inte grönare på andra sidan Hanna", har jag fått höra allt för många gånger. Väldigt få gånger från personer vars åsikt jag faktiskt bryr mig om, men ändå. Mitt svar blir alltid detsamma: "det kan man inte veta förrän man har provat". Ibland är det inte alls grönare. Som min collegesemester i NC till exempel. Där var gräset ordagrant inte grönare. Men hur skulle jag kunna veta om jag aldrig hade åkt? Och andra gånger, då gräset faktiskt är grönare. Sedan kan man ju fråga sig vad man faktiskt menar med att gräset är grönare på andra sidan? Oavsett, under mitt år i Boston har jag känt att det inte har funnits någon annanstans där gräset hade kunnat vara grönare. Som ni säkert har förstått har jag trivts hur bra som helst och mitt utbytesår är ytterligare en erfarenhet jag lägger till på listan över utmaningar/kickar, snarare än jakten på lycka. Jag finner ofta att nya utmaningar leder till personlig utveckling och man lär sig ständigt nya saker och inte minst att uppskatta vad man har och vem man är. Under mitt år i Boston har jag nog aldrig känt mig mer stolt över att vara svensk. Jag kan skratta mig lycklig på andra sidan Atlanten med lite mer distans till många av de i-landsproblem som jag personligen tycker Sverige fightas med (senast i raden debatten om rätten till abort och samvetsfrihet som får mig att rasa inombords). Men i slutet på dagen är det så mycket jag uppskattar med Sverige och som jag stolt berättar för mina amerikanska vänner. Sverige är ett otroligt fint land med många sociala förmåner som amerikanare bara kan drömma om. Gratis skolgång och vård, föräldraledighet, lagstadgad rätt till semester, ja listan kan göras lång. Som jämförelse kan nämnas att de som studerar på Suffolk Law betalar $ 45 000 per år = $ 135 000 för en law degree. Och då ska man veta att Suffolk inte ens är någon speciellt högt ansedd law school. On top of detta har de redan betalat ungefär lika mycket för 4 år undergrad. Bara tanken på min gratis utbildning från fantastiska Lunds Universitet får mig att le!   

Dessutom har min bild av svenskar förändrats. Jag har alltid tyckt att svenskar är ett trevligt och ärligt folk, men min goda bild har bara förstärkts. Många amerikanare som har träffat på svenskar tycker, förutom att alla är otroligt snygga, att de är trevliga, öppna och hjälpsamma. Dessutom läste jag nyligen en artikel om hur uppskattade svenskar är att göra business med. Vi upplevs som kreativa, pålitliga och hårt arbetande.

Så vart vill jag egentligen komma med allt detta då? Jo, first, ibland är gräset grönare på andra sidan. Enda sättet att ta reda på om det stämmer är att testa. Trots att man befinner sig på en gräsplätt som i stunden känns som den grönaste på jorden, är det en himla härlig känsla att veta att det bara berikar ens liv och utvecklar en som person mer än något annat hade kunnat göra. Second, genom att kolla läget på andra sidan lär man sig att uppskatta vad man har och vart man kommer ifrån så otroligt mycket mer. Det dröjer inte någon längre stund innan jag berättar att jag är från Sverige när jag stöter på nya människor. Varje gång blir jag lite varm i hjärtat när jag ser folks glada reaktioner och insikten om att vara stolt som svensk har verkligen slagit mig med full kraft.       

Martha's Vineyard

Hallå där! Då kryper sig mitt utbytesår i Boston så sakta mot sitt slut. Idag lämnade jag officiellt in min sista assignment i skolan och jag är nu klar med alla lektioner på Suffolk University Law School. Det ska jag och min tyska vän Jana fira ikväll med dinner och drinkar!

Förra helgen spenderades som ni vet ute på Martha's Vineyard som är en ö utanför Cape Cod. Vilket ställe säger jag bara! Trots att ön precis håller på att vakna till liv efter vinterdvalan så var där så otroligt vackert och fridfullt. Det var den typiska New England stilen och allt kändes så okomplicerat! Vi bodde i en liten mysig by som hette Edgartown, men vi hyrde bil en av dagarna och tog oss runt till de andra små ställena på ön också! Tyvärr var det en väldigt kall helg med runt 10 grader, men som tur var sken solen så vi spenderade den mesta tiden utomhus. Martha's Vineyard vill jag gärna åka tillbaka till och jag kan verkligen rekommendera alla som åker till Boston-området och som letar efter något lite udda att göra att åka dit. 

Första kvällen spenderades med havsutsikt och god mat och dryck. Vi bara satt och umgicks hela kvällen över rosévin innan vi gick tillbaka till vårt hotell.

Frulle på ett äkta amerikanskt ställe!

Järn-gänget på vackra Martha's Vineyard!

Superhärlig bild som sammanfattar helgen på bästa sätt. Ni kan säkert bara tänka er hur vackert det var i verkligheten! 

Sista dagen stoppade vi på en alpacka-farm till Lindas, Arvids och Louises stora förtjusning. Jag som inte är någon större djurvän tyckte det var kul i några minuter, men sedan hade jag fått nog. Denna bilden har vi skrattat åt så himla mycket- hur mycket underbett kan man ha liksom?

Deep Thoughts

Jag tror aldrig jag har reflekterat över mitt liv så mycket som jag har gjort på senaste tiden. Som jag skrev i ett tidigare inlägg brukar mitt liv för det mesta rusa fram i 110, men under större delen av våren har jag haft det väldigt lugnt. Detta har gjort att jag har haft mycket mer tid att tänka på saker som annars faller i skymundan. Precis som jag skrev tidigare känner jag mig så otroligt lyckligt lottad som får chansen att spendera ett år i Boston och mitt liv är verkligen på topp just nu. Samtidigt som jag verkligen försöker leva i nuet och suga in varje ögonblick så är jag så himla exalterad över vad som väntar mig när jag kommer hem. Jag kan liksom inte vänta på vad livet näst har att erbjuda mig.

Tänkandet har även fått mig att inse väldigt mycket om mig själv och hur jag vill att min omgivning ska se ut. Jag känner att jag har "lärt känna" mig själv mycket bättre och jag vet vad jag står och vad som är viktigt för mig på många plan i livet. Jag tänker nästan dagligen på hur glad jag är över de människor som står mig nära och vad de betyder för mig. Det är kanske fel att säga att jag är en tjej som inte har så många vänner, för det skulle jag verkligen säga att jag har. Men jag har väldigt få kompisar som jag genuint bryr mig om och som jag känner bryr sig om mig. Jag har verkligen insett vikten av att lägga energi på människor som ger energi tillbaka och jag är inte rädd för att ta avstånd i situationer jag inte känner mig bekväm i. 

Eftersom jag tidigare var i ett långt förhållande är det först på senaste jag har kunnat lägga all min energi på mig själv och göra exakt vad jag vill utan att behöva tänka på någon annan. Detta var en väldigt ovan känsla i början, men jag tror att det har gett mig möjlighet att vara lite egoistisk och fundera över vad som är viktigt för mig och vad jag bryr mig om på ett helt annat sätt.  

Nu blev det väldigt emotionellt här, men jag känner att jag måste få dela med mig av mina tankar och funderingar. Bloggen kommer nu övergå i sin vanliga form : )     

Marathon Monday

I måndags gick det 119 Boston Marathon av stapeln och trots att regnet stod som spön i backen var det en folkfest utan dess like. I år var det två år sedan bombningarna vid mållinjen inträffade och det märktes att säkerheten var högsta prio. Hela Bostons polisstyrka måste ha varit inkallad trots att det var Patriots Day som är en helgdag här borta. Jag, Linda, Arvid och Louise tog en paus i plugget och fick se ett myller av löpare precis innan de svängde upp på upploppet på Boylston street. Eftersom det regnade var det inte så roligt att stå ute, men vi var ju så klart tvungna att ha upplevt maratonet! För övrigt har jag nu bestämt mig för att jag en dag ska springa ett marathon. Så himla ballt liksom! 

Här går löparna i mål mitt på Boylston Street. Bilden tog jag medan jag och Linda promenerade hem till henne för att laga tacos dagen innan marathonet gick av stapeln. 

I övrigt har våren äntligen kommit till Boston och jag har invigt både ballerinaskorna och klänning i bara ben. Idag på lunchen lyxade vi till det med lite frozen yoghurt medan vi satt ute och lapade lite sol. Jag avslutade sedan dagen med en löptur innan jag checkade ut. Inser dock att jag har en bit kvar till det där marathonet : ) haha!  

Äntligen har våren hittat till Boston och träden utanför mitt blommar för fullt! 

Till helgen ska jag, Linda, Arvid och Louise åka ut till Martha's Vineyard som är en ö utanför Cape Cod. Det blir nog mest allmänt chill skulle jag tro, men det ska i alla fall bli väldigt mysigt. Det ska tydligen vara en sådan där grej man bara måste ha gjort om man har bott i Boston. Lovar att uppdatera er mer efter helgen! 

Montreal

Sådär, nu är jag på banan igen. Jag vet att det var ett tag sedan jag skrev, men det har helt enkelt varit annat som har kommit emellan. Förra helgen åkte jag och Linda till Montreal för att hälsa på våran kompis Kajsa som pluggar på McGill University. Jag hade egentligen inte så mycket förväntningar på resan, utan det skulle mest bli roligt att träffa Kajsa igen. Montreal visade sig dock vara en urball stad. Alla människor var väldigt hippa och jag var tvungen att fråga mig själv om jag hade fått någon slags distans till hur människor egentligen klär sig och ser ut efter att ha bott i ett väldigt mainstream Boston. Amerikanare är väl inte direkt kända för att ha bra stil, vilket jag under mitt år här i Boston återigen har fått bekräftat. Montreal kändes snarare precis som NYC där man ser snygga människor överallt och där folk klär sig exakt hur de vill. Min balla syster hade passat perfekt in på Montreals gator! I Montreal blev det en del shopping, lite hiking upp på Mount Real (varifrån staden har fått sitt namn) och allmänt häng i Kajsas kollektiv. Det var två väldigt nöjda tjejer som satte sig på flyget tillbaka mot Boston på måndagen.

Resten av veckan har sedan gått åt till skolan. Jag, Linda och Arvid håller på att utforma en IP-strategi i en av våra klasser till en start-up inom musikbranschen. Det är väldigt intressant, men alla tre är ganska trötta på skolan, vilket har lett till att projektet går sakta framåt. Nåväl, vi ska nog ta oss i mål innan tisdag och efter det är jag i princip klar i skolan.  

Denna helgen har varit hyffsat lung. I fredags var jag och min tyska kompis Jana ute och drack lite drinkar och sedan spenderades lördagen med brunch, häng och löpning innn jag somnade på Lindas soffa. Idag ska jag träna lite och sedan blir det nog att möta upp Linda igen. Vi har skapat en "last-times" lista där vi har skrivit ner alla restauranger och så som vi måste gå till en gång till innan vi åker hem. Förhoppningsvis bockar vi av någonting på listan ikväll. 

I övrigt är det Marathon monday imorgon då Boston Marathon går av stapeln. Staden kryllar av folk och gatorna har börjat spärras av allt efter som. Jag ska ut och titta så jag lovar att uppdatera er senare! 

Jag och Kajsa på Montreals gator. Vi hade fint väder men som ni ser blåste det en del. Söndagen innan vi åkte hem var det dock 22 grader och vi chillade ute hela dagen. 

Ball street art på Montans gator. Jag och Linda chillar med lite kaffe! 

Finfin burgare. Jag och Linda har ju lyckats bli lite av experter på burgare och denna satt mycket fint!

Härliga Kajsa och jag på språng genom en park mitt i stan!

Och så jag och min andra hälft. Gillar denna bilden på oss så himla mycket. Den är tagen på ett ställe där vi var och käkade brunch som var ashäftigt. Det var cool inredning och stämningen var helt enkelt på topp!  

Vacay-mode

Hallå där! Hoppas ni har haft en skön påsk? Jag brukar vanligtvis tycka att påsken är en ganska mysig högtid, men i år har den gått obemärkt förbi. Amerikanare firar inte direkt påsk så denna helgen har varit precis som vilken annan helg. I vår familj har vi alltid haft en tradition av att leta påskägg. Man kan ju fråga sig om man någonsin blir för gammal för det, men i vår familj verkar svaret på den frågan vara nej. Påskäggsletandet innebär att mamma drar runt ett garnnystan (obs, samma nystan varje år) i hela huset som jag och Stina sedan får följa under stolar, runt toalettstolen, ner i källaren innan vi slutligen når ägget. I år var första året någonsin som denna tradition inte följdes. Jag glömmer aldrig året jag befann mig på High School och mamma lämpligt hade skickat med mina stackars kusiner som kom på besök över påsken garnnystanet. De ordnade snyggt jakten på vårt hotell i NYC, vilket innebar att jag även de året fick mitt påskägg. Trots att vi nu inte firade påsken måste jag erkänna att jag saknade garnnystanet och påskäggsletandet. 

Så vad händer annars? I måndags åkte Johanna hem och jag blev därmed ensam för första gången på väldigt länge. Jag vet inte varför, jag är ju ganska van vid att vara själv, men det blev väldigt påtagligt denna gången. Jag kastades helt plötsligt tillbaka till verkligheten och påmindes om att jag ju faktiskt har en skola att sköta också. Jag får motvilligt erkänna att jag har fastnat i något slags vacation-mode, och jag har hela veckan haft stora problem med att få någonting gjort över huvud taget. Detta i samklang med att jag är ganska opepp på skolan i allmänhet var absolut ingen lyckad kombo. Som tur är sticker ju jag och Linda till Montreal över helgen så där kommer jag säkert känna mig som vanligt igen : P man brukar väl säga att man ska göra det man är bra på?! Efter Montreal har jag bara två veckor kvar i skolan så det ska jag väl lyckas ta mig igenom.

Vi hörs! 

p.s lovar att försöka bli bättre bättre med bilder! 

Break

Ursäkta lite dålig uppdatering här på bloggen! Eftersom jag har haft (och fortfarande har) fina vänner på besök, så har jag haft lite andra prioriteringar. I förra veckan mötte jag upp Johanna och Emma i NYC och vi spenderade måndag - torsdag där. Det blev en massa turistande blandat med 25-års firande och god mat. Efter NYC åkte vi sedan till Boston som bjöd på outlet-äventyr och mysigt häng. Emma åkte hem igår, men Johanna stannar tills på måndag. Ikväll blir det burgare med Linda och hennes kille Andy som är på besök innan kvällen avslutas med basket - Go Celtics! Jag lovar att uppdatera lite bättre efter att Johanna har åkt hem. Vill ju såklart umgås med henne så mycket det bara går. Emmas mål med att vi skulle vara så trötta på varandra att vi inte ville ses förens i juni när hon åkte hem funkade inte riktigt, så vi får väl se om det stämmer när Johanna åker.. har dock svårt att se det!!  

Annan kul grej som innebär att mitt liv den kommande tiden har blivit ytterligare liiite klarare.. Jag kommer spendera hösten på PwC i Stockholm, där jag kommer att skriva mitt examensarbete inom skatt. Jag blev superglad när de ringde och meddelade att de ville erbjuda mig en plats idag. Detta innebär dessutom att jag tiden innan min examen nu kommer ha förmånen att testa på livet på domstol, advokatbyrå och revisionsbyrå! Förhoppningsvis kommer det hjälpa mig att klura ut vad jag faktiskt vill jobba med (yeah right)!

Ha nu en bra easter!     

Sunday

Och där var även denna helgen förbi. Dock har det varit en mycket lyckad sådan! I fredags var det utgång på Middlesex i Cambridge. Jag, Louise, Arvid, Alex och Marcus tryckte på stora fredagsknappen och körde all in. Linda skulle också hängt med, men hon har varit lite krasslig så hon beslutade sig för att stannade hemma. Lördagen bjöd sedan på brunch, lite shopping och gött häng innan jag och min tyska vän Jana drog till Liberty Hotel för lite drinkar. Väl där visade det sig att Boston College's law school hade sitt graduation party, vilken vi tyckte verkade vara en väldigt rolig idé att försöka ta oss in på. Efter lite trixande hit och dit fann vi oss själv i baren. Roligaste var när jag vände mig om för att fråga en kille om han visste om man kunde betala med kort i baren, varpå han lite snett svarar: "fick du inte mejlet, de skrev ju att det bara skulle vara cash i baren". Löste dock snyggt situationen med att jag heeelt måste ha missat det mejlet. hahaha! Jag och Jana gled snabbt vidare och dog av skratt för en sekund. Lyckades också hitta till photo-boothet de hade satt upp där man kunde klä ut sig och ta roliga bilder. Det skulle vi såklart göra och resultatet med oss två på ett utprintat BC Law Prom 2015 blir ett fint minne som framkallar många skratt! : )

Här är resultatet av bilderna som togs! Det syns inte så väl på bilden, men skylten jag håller sig säger "Party Crasher", vilket stämde mycket väl in på mig och Jana den kvällen! 

Jag avslutar söndagen med en burgare på 49 Social med min wifey (läs Linda) innan jag packar väskan för att imorgon styra kosan mot NYC och Emma och Johanna! 

Ha en bra vecka peeps! 

I'm coming home

Eftersom detta är min tredje gång i USA fick jag många kommentarer innan jag åkte i stil med: "jag tror inte du kommer hem efter Boston" eller "det skulle inte förvåna mig om du blir kvar i USA" osv. Även om jag inte hade haft ett dugg emot att få stanna kvar, vilket jag för övrigt mer än gärna hade gjort om inte så mycket med jobb osv i USA hade varit så himla krångligt, kan jag nu meddela att jag har bokat min resa hem! Den 26 maj lyfter planet från Logan via Reykjavik till Köpenhamn. Jag har dragit mig lite från att boka min hemresa eftersom jag inte vill att detta äventyr ska ta slut. Men så när jag insåg att priserna bara steg och steg tog jag mitt förnuft till fånga och bokade. Som tur är har jag ju en sommar som jag ser fram emot så himla mycket och väl hemma kan man väl säga att ett nytt litet äventyr väntar. Life is pretty good after all!      

Reseledare

Har på det senaste funderat över att sadla om till reseledare. Nää, skämt åt sido, men det är mycket att styra upp i reseväg just nu och jag klagar inte. På måndag kommer Johanna och Emma till New York och jag ska möta upp dem där och spendera fyra dagar innan vi drar tillbaka till Boston. Ingen av dem har varit i NYC förut så det blir en hel del turistande blandat med shopping, och såklart mat! Jag längtar så mycket efter att mina bästa Lundavänner ska komma och hänga med mig här borta! I Boston blir det sedan outlet -äventyr och häng! Emma stannar i en vecka, medan Johanna stannar i två. 

Dessa brudar alltså - bättre tjejer får man leta efter! 

Utöver det håller jag på att planera nästa solsemester! I början av maj kommer Emelie till mig och vi ska resa runt lite. Som planen ser ut just nu blir det en rundtrip Boston - Miami - Bahamas - New York. Inte helt fel va? Minst lika kul ska det bli att få henne på besök! Jag älskar ju att resa och uppleva nya saker, men allra bästa är det att göra det tillammans med vänner som betyder mest! 

Två av de allra finaste människorna jag känner! Efter mitt år i Boston kommer de båda ha varit och hälsat på mig och fått vara en del av mitt äventyr! De är vad jag kallar ren och skär lycka!

Efter att Emelie flyger hem från NYC är tanken att jag ska spendera några dagar till där med min mamma, moster och kusin som kommer för att hälsa på Stina! Känner att det blir ett toppenavslut innan jag beger mig tillbaka till Boston för att packa min väska för gott (i alla fall för denna gången) : ( Jag håller på att leta resa hem just nu och som det ser ut kommer jag hem runt den 26 maj. 

Fick i dagarna också reda på att jag har fått ytterligare ett sommarjobb. Jag kommer att spendera juni-juli på förvaltningsrätten i Stockholms skatteavdelning, innan jag börjar på Baker & McKenzie i augusti! Sommaren kunder verkligen inte lösa sig på ett bättre sätt och aldrig i mitt liv kunde jag drömma om att få två juristrelaterade sommarjobb på samma sommar. För bara några veckor sedan hade jag lite smått panik över att få något överhuvudtaget.. Ordspråket att allt löser sig stämde alltså en en gång! 

Nu är det dags att vara lite produktiv och gå på min negotiations lektion innan jag lägger denna dagen bakom mig! 

Paradise!

Sådär, då var springbrek över, vilket betyder att jag nu är hemkommen från Costa Rica! Kan enkelt konstatera att vi har haft en helt underbar semester med sol, värme, bad, äventyr och goda vänners sällskap. Resan började i Costa Ricas huvudstad San Jose där vi spenderade första natten på ett hostel innan vi dagen efter satte oss på bussen för att åka till Manuel Antonio där vi hade hyrt ett hus. Väl framme i Manuel Antonio möttes vi av ett stort härligt hus, "perfect for two couples" som bokningssidan hade angett (dvs. Arvid, Louise och grannysarna)! Manuel Antonio var väldigt kuperat och vårt hus låg mitt i en brant backe som ledde ner till stranden. Därav var det skönt att bara lägga sig i hängmattan på vår terass som hade världens view över havet när vi kom fram helt genomsvettiga med resväskorna i högsta hugg! Man kan väl egentligen säga att den där första svettiga känslan inte riktigt lade sig förrän vi landade i Boston igen. Vädret var hur fint som helst och vi hade över 30 grader varje dag. Detta resulterade i mycket häng i skuggan varvat med bad och lite beachtennis då och då. 

Denna härliga utsikten hade vi från vår terass! Här spenderades i princip varje morgon och kväll med kort, drinkar och shit chat! 

På torsdagen blev vi upphämtade i en minibuss för att bege oss ut i djungeln och zip-lining som är som en linbana genom djungeln. Det var vår 25-års present till Arvid och shit var roligt det var. Man kände verkligen sig som ett barn på julafton där man flög fram genom djungeln hängande i en tunn lina med snabba brillor på! 

Fredagen spenderades sedan inne i Manuel Antonio national park där vi kollade in lite djur och sedan hängde på stranden. Vi såg massa apor, tvättbjörnar, grodor och annat skoj!

Här ser ni gänget i djungel under vår zip-line tur! Så sjukt snygga var vi i våra outfits! Bakom skymtar man Costa Ricas fantastisks natur! 

Såhär möttes man varje morgon när vi gick nertill stranden! Helt ok om ni frågar mig! 

Dagarna spenderades i skuggan med en pod, bok och vatten i mängder! 

Eftersom varken jag eller Linda kunde sova med ac:n på blev det väldigt varmt på morgonkvisten. Detta resulterade i att jag runt klockan 5 tassade upp på terassen och sov de sista timmarna i hängmattan innan solen gick upp bakom bergen. Innan det blev allt för varmt gav jag mig sedan ut och sprang en runda på stranden varje morgon! Så otroligt fint och avslappnande enligt mig! 

Det var en väldigt nöjd Hanna som landade på Logan igårkväll efter en 15 timmars  lay over på ett inte så trevligt hostel utanför Panama City's airport. Men vad gör man inte för att hålla studentbudgeten liksom? haha! Jag kan konstatera att Costa Rica förmodligen är det bästa resmålet solsemester-wise jag någonsin har varit på! naturen, människorna och stränderna var helt fantastiska. Jag hade gärna kunnat tänka mig att åka tillbaka till en annan del av Costa Rica, men nu det såklart poppat upp andra resmål i huvudet som jag vill till. Nicaragua hade varit najs : ) 

Trots att det fortfarande ligger snö kvar på marken känns det idag som att det faktiskt kanske kan bli vår i Boston också! Jag ska iväg och göra någonting åt mitt hår som numera har fått någon nyans av röd innan det blir gymmet med min pt ikväll!

 

Tuesday

Dagarna bara springer iväg och jag kan inte försåt att vi åker till Costa Rica på fredag! Jag längtar så himla mycket efter lite sol och bad och det ska bli så himla skönt att komma bort från all snö. När vi kommer tillbaka hoppas jag att våren kanske har börjat komma till Boston! Nu har vi i alla fall några plusgrader så förhoppningsvis smälter snön bort snabbt. 

Helgen spenderades i bästa systers sällskap. En liten spontanare slutade med att Stina bestämde sig för att komma och hälsa på i Boston. Jag har fullt upp de flesta helgerna framöver så det passade perfekt att hon kom upp just denna helgen. Vi spenderade tiden tillsammans med syskonhäng, brunch, bio och allmänt mys. Roligaste var när Stina innan bion i lördags frågade mig och Linda om vi "alltid äter såhär mycket"? Jag svarade snabbt "nej", men i samklang med Linda ändrade jag mig direkt till "ja".. haha, vadå äter såhär mycket tänkte vi? 

Boston visade sig från sin bästa sida i helgen! 

I måndags var det Arvids födelsedag så vi firade med lunch ute på stan. Av mig, Louise och Linda fick han ett zipline äventyr i Costa Ricas djungel. Vi ska såklart åka alla fyra, men det var en uppskattade present som vi alla ska ha kul på!

Nu bär det iväg till skolan för att försöka få lite gjort. Jag skulle ljuga om jag sa att jag var överproduktiv these days, så lite här och där är jag nöjd med!   

A good day

Idag är det min älskade mammas  födelsedag, och det känns såklart tråkigt att jag inte kan vara hemma och fira den med henne! Som tur är vet jag att pappa och alla vänner tar väl hand om henne och jag vet att hon kommer få en toppendag! Jag och Stina grattade i alla fall henne på distans genom att skicka en blomma!

Grattis på födelsedagen världens bästa mamma! Bilden är från i somras när hela familjen tillbringade en mysig kväll på Sillen & Makrillen i Helsingborg! 

Själv startade jag dagen med att öppna upp min inbox. Igår hade jag nämligen en intervju med en advokatbyrå i Stockholm angående jobb i sommar, och de hade lovat att hör av sig under dagen. Det var en väldigt nervös Hanna som öppnade mejlet, dels eftersom jag visste att detta i princip var min sista chans till sommarjobb på byrå i Stockholm, dels att jag så väldans gärna ville ha det! Lyckan som uppstod när jag läste att de ville erbjuda mig en tjänst går inte att beskriva. Ni som står mig allra närmast vet hur mycket tid och energi jag har lagt ner på att försöka få till ett sommarjobb på en byrå i Stockholm. Det är för det första otroligt hård konkurrens om de få platser som finns tillgängliga (svårare att få ett sommarjobb än ett riktigt jobb efter examen) och dessutom har jag insett att det där med intervjuer verkligen inte är min grej. Tilläggas kan att jag har intervjuat för två andra byråer där jag har fått nej, så självförtroendet var väl inte direkt på topp. Som tur väl har jag bästa Linda vid min sida, som till skillnad från mig är en jävel på intervjuer. Hon brukar skämta och säga att får hon väl komma på en intervju så får hon jobbet! Hon hade i alla fall drillat mig inför min intervju och det måste ha gjort susen! Byrån jag ska vara på heter Baker & McKenzie och är en av världens största advokatbyråer med kontor över hela världen. Det är såklart svensk juridik de jobbar med, men ur ett internationellt perspektiv, vilket jag tror passar mig alldeles utmärkt. Känns som att jag verkligen kan dra nytta av mina internationella erfarenheter, och dessutom får jag fortsätta att arbeta på engelska, vilket jag tycker är skitkul!

Födelsedag och sommarjobb = bra start på onsdagen helt enkelt! Att solen dessutom skiner över Boston gör att min förkylning genast känns väldigt obetydlig.     

Thankful!

När vardagen snurrar på i 110 är det inte ofta jag stannar upp och faktiskt ser till nuet. För tillfället går min vardag inte i 110 och det var länge sedan jag hade så lite att göra. Pratade i telefon med min vän Karolina innan idag och vi kom fram till att det nog inte är många, förutom våra galna vänskapskrets av juriststudenter, som skulle klaga på att ha lite mindre att göra. I vilket fall som helst har detta lett till mer tid för tankar och funderingar. Oftast funderar jag inte så mycket, utan bara kör på! Men de senaste dagarna har jag verkligen rannsakat mitt liv och kommit fram till att jag är så himla lycklig! 

Jag är så otroligt tacksam för att jag får chansen att spendera ett år i Boston, en stad som jag har fallit pladask för. Just nu finns det ingen annan stad i världen jag hellre hade velat spendera ett år i, och jag hade inte kunnat få ett bättre avslut på mina juridikstudier! Inte nog det det... Jag spenderar tiden här med människor som jag har kommit väldigt nära och som jag är säker på kommer vara vänner för livet! 

Dessutom har jag förmånen att ha mina allra bästa vänner hemifrån på besök. I slutet av mars kommer Emma och Johanna och hälsar på mig, och innan jag lämnar Boston kommer Emelie hit! Att få visa dem mitt liv här borta ska bli hur roligt som helst! Som om det inte vore nog att folk kommer hit och hälsar på får jag möjligheten att resa på egen hand. Om två veckor befinner jag mig på Costa Rica med Linda, Arvid och Louise! Jag och Linda har även bokat resa till Montreal där vår vän Kajsa pluggar för tillfället. Och som grädde på moset drar jag till New York City över helgen för att spendera tid med världens bästa lillasyster! Helt ok liv om ni frågar mig!

Samtidigt som jag skriver detta inser jag hur bra mitt liv måste låta just nu! Och vet ni vad, det är bra- bäst helst enkelt!

Dessutom har jag på senaste fått ett otroligt sug över att komma ut i arbetslivet och faktiskt börja jobba! Som tur är närmar sig denna dagen med stormsteg och jag kan inte fatta vad de senaste snart fem åren har tagit vägen!

Kände att jag bara var tvungen att dela med mig av dessa tanker och funderingar! 

Ha en bra helg peeps! Som Louise alltid säger, nu tycker jag på stora fredagsknappen!

Jag och Stina på Aruba! Tydligen ska ständerna på Costa Rica inte vara asnajs, men naturen ska visst vara något helt otrolig! Oavsett längtar jag något enormt till lite sol och bad i dagens snöiga Boston!